Det gemensamma med metoderna här är att de på olika sätt utvecklar lokalsamhället. För att kunna utveckla lokalsamhället eller byn krävs det att det finns ett intresse och en vilja i byn att åstadkomma någonting tillsammans.
Byaplanering hjälper byn att forma strategier och framtidsbilder med avstamp i situationen som den ser ut just nu.
Långömodellen är en annan metod inom byaplaneringen, som är mycket ingående och inbegriper ett väl förankrat tillvägagångssätt. Det centrala för Långömodellen är grupparbete kring frågeformulär.
Byggandet av byanät, s.k. optisk fiberkabel i byn är en form av byaplanering där människorna i byn möts för att planera och förverkliga sin vision om byanät till alla hushåll i byn.
Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa har tagit fram faktorer som är viktiga för hållbar utveckling.
En modell för distribuerad landsbygdssäkring
Verktygsbox för kommuners landsbygdssäkring
Verktygsbox för lokalsamhällens landsbygdssäkring
Lokal ekonomisk analys analyserar det ekonomiska läckaget i byn. Denna metod kräver betydligt mera än de andra och förutsätter att man kan analysera statistik och statistiska uppgifter för att därigenom skapa en lokal handelsbalans.
Syftet med framtidsdialogen är att identifiera omvärldsutmaningar, problem, visioner, strategier och aktiviteter.