IDNET – Svenskfinland som brobyggare och pilotområde

Samhället förändras i snabb takt. Megatrender såsom globaliseringen, invandringen, digitaliseringen, urbaniseringen, flyktingströmmar, en åldrande befolkning och det faktum att det föds allt färre barn i förhållande till de som går bort, påverkar oss alla på olika plan, från det globala till det lokala.

Generellt sätt upplevs ständiga förändringar som ett hot för den finländska befolkningen. Den osäkerhet som detta medför drabbar även den finlandssvenska minoritetsbefolkningen. I en värld under förändringar knippas problem i anslutning till minoriteter lätt samman. Det är lätt hänt att det svenska i Finland faller igenom då vi förändrar strukturer eller rent av glöms bort. För det svenska i Finland gäller det dels att hitta lösningar som både värvar om det egna men också bygger broar till det finska, nordiska och europeiska. Här kan Svenskfinland stoltsera med många föredömliga exempel hur man lyckats se möjligheter och klarat av att anpassa sig till de förändringar som sker i samhället. Privatföretagandet i Österbotten och integrering av flyktingar i Svenskfinland kan här stå som exempel på lyckade satsningar.

En stor del av det vi menar med Svenskfinland består av landsbygd och skärgård. Därför är landsbygdsutveckling och skärgårdsutveckling en viktig del av framtiden för de finlandsvenska samhällena och samfunden. Svenskfinland har en hög entreprenörsanda och på den finlandssvenska landsbygden finns såväl aktiva jordbrukare, specialnäringar såsom mikro- och småföretag. Svenskfinland har ett aktivt förenings- och organisationsliv och ute på den finlandssvenska landsbygden finns en mångfald av föreningar. Tredje sektorn i Svenskfinland är en viktig sektor eftersom den stärker den språkliga och kulturella sammanhållningen, producerar tjänster, främjar den fria bildningen och bygger broar till den finskspråkiga befolkningen.

Just nu pågår det självständiga Finlands största förvaltningsreformer. Dessa reformer kommer att ha långtgående strukturförändringar också för Svenskfinlands del som lätt kan resultera till i en marginalisering av det svenska i vårt land. Inom landsbygdsutvecklingssammanhang har Svenskfinland kunnat vara en föregångare på flera olika sätt; entreprenörsandan, kontakterna till Sverige och övriga Norden, öppenheten mot omvärlden såsom att verka så väl internationellt som att ta emot nyfinländare. Den finlandssvenska landsbygden har en hög etablerad kompetens i att jobba med integrationsfrågor. Svenskfinland har alla förutsättningar (språkliga och kulturella) att fungera som en brobyggare till Norden och med fördel vara ett område för nya metoder och arbetssätt. På detta sätt kan den finlandssvenska landsbygden bidra till förverkligandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet samt Landsbygdspolitiska rådets uppgifter.

Ny Facebook-sida

IDNET:s nya projekt Svenskfinland som brobryggare och pilotområde har öppnat en Facebook-sida. Inlägg från Svensk Byaservice blogg kommer även att synas här.

Med landsbygdspolitikens projektmedel finansieras fem nya landsbygdspolitiska nätverksprojekt. De landsbygdspolitiska projekten bidrar till att genomföra det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020, samt till att uppnå det landsbygdspolitiska rådets mål. 

Finansiering har beviljats för fem landsbygdspolitiska nätverksprojekt, däribland Svenskfinland som brobyggare och pilotområde, som koordineras av SFV. Beslut om finansieringen av nätverksprojekt tas för tre år på budgetvillkor. 

Ordförande för det svenska nätverket är riksdagsledamot Anders Norrback. Nätverket har representation från föreningar, organisationer, kommuner, landskap, utbildningsinstitutioner med flera från Svenskfinland och Åland. Som specialsakkunnig och koordinator fungerar Ann-Sofi Backgren (ann-sofi.backgren@sfv.fi) som också ger mera information. Nätverket inledde sin verksamhet i april 2017.

Landsbygdsparlamentet 2017

Det finlandssvenska landsbygdspolitiska nätverket, IDNET – Svenskfinland som brobyggare och pilotområde, bjuder in och möjliggör för alla finlandssvenska organisationer med verksamhet på landsbygden, att visa upp sitt engagemang och sin verksamhet på det första nationella Landsbygdsparlamentet 2017. Välkommen med att förverkliga det finlandssvenska rummet Nyfiken på Svenskfinland, att visa upp er verksamhet och bygga broar till det finska.

Landsbygdsparlamentet 2017 arrangeras för första gången i Finland den 1-3 september i Leppävirta, Norra Savolax. Till evenemanget väntas tusen deltagare från hela landet. Temat är Omöjligheter blir möjligheter och under det tre dagar långa programmet erbjuds deltagarna temaexkursioner, workshopar och seminarier, debatter, mingel och nätverkande, samt mycket mer! Pricka in Landsbygdsparlamentet 2017 i kalendern redan idag. Välkommen med! #landetalar #landsbygdsparlamentet

Förfrågningar och anmälan: Ann-Sofi Backgren (SFV), ann-sofi.backgren@sfv.fi, 050-5222 642 och Antonia Husberg (JSM), antonia.husberg@mmm.fi.

Svenskfinland som brobyggare och pilotområde

Med landsbygdspolitikens projektmedel finansieras i år fem nya landsbygdspolitiska nätverksprojekt och sex nya forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden. Projekten finansieras från anslaget för utveckling av landsbygden (mom. 30.10.63) och från Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). För år 2017 hade reserverats sammanlagt ca 900 000 euro. Det belopp som söktes från moment 30.10.63 uppgick till ca 612 000 euro, medan det reserverade anslaget är ca 400 00 euro. Från Makera söktes ca 2 375 000 euro, där det tillgängliga beloppet är 510 000 euro. Inom utsatt tid togs det emot åtta (8) ansökningar om finansiering av nätverksprojekt och 21 ansökningar om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt.

De landsbygdspolitiska projekten bidrar till att genomföra det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020, samt till att uppnå det landsbygdspolitiska rådets mål. Vid val av projekt underströks projektens lämplighet för de sökta temaområdena, effekter för hela landet, samt kommunikation och typ. När det gäller nätverksprojekt låg fokusen på glesbygder, kompetens och sysselsättning, frivilligverksamhet och välbefinnande, livskraftig omvärld, samt svenskspråkig verksamhet. Forsknings- och utvecklingsprojektens huvudsakliga tematiska områden var ”konkreta lösningsmodeller och handlingssätt när det gäller landskapsreformen, social- och hälsovårdsreformen, ordnande av landsbygdens tjänster, främjande av företagsamheten, delaktighet eller insamling av landsbygdsinformation.” Övergripande synvinklar i temat var platsbaserad utveckling, smart specialisering, landsbygdssäkring och partnerskap.

Finansiering beviljas i år för fem (5) landsbygdspolitiska nätverksprojekt, däribland Svenskfinland som brobyggare och pilotområde, och sex (6) forsknings- och utvecklingsprojekt.  Beslut om finansieringen av nätverksprojekt tas för tre år på budgetvillkor. Identitetsbaserade nätverket (IDNET) fortsätter nu som nytt nätverksprojekt (svenskspråkig verksamhet) och inriktning under namnet Svenskfinland som brobyggare och pilotområde.

Uppgifterna är i huvudsak från webbplatsen landsbygdspolitik.fi med länk till närmare information om de projekt som beviljats finansiering.