En kort historik
Under slutet av 1980-talet drabbades framförallt den Österbottniska landsbygden av en allvarlig kris. Avfolkningen ökade, butiker och skolor lades ner eller hotades av nedläggning. Det var svårt att se någon ljusning eller något sätt att komma ur krisen. Då föddes tanken på en landsbygdsriksdag.
Den första landsbygdsriksdagen förbereddes genom studiecirklar med uppgift att formulera krav på myndigheter och organisationer, samt fundera på lokala strategier. På vårvintern 1990 samlades man så till den första landsbygdsriksdagen, som blev en tillställning fylld av kampanda och framtidstro. Landsbygdsriksdagen uttalade också sin tro på att det är landsbygdsborna själva som måste ta itu med problemen. Här lyftes byaråden fram som centrala aktörer.
Efter det har traditionen fortsatt. Vart annat år samlas landsbygdsbor, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till landsbygdsriksdag för att framförallt utbyta erfarenheter, men också för att ta ställning till aktuella frågor och inte minst viktigt ha trevligt tillsammans.
De två första landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första landsbygdsriksdagarna i Vörå. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis, Mariehamn, Borgå, Korpo, Pedersöre, Raseborg, Mariehamn och Lovisa (virtuellt en dag 2020 och virtuellt en dag 2021) stått som värdar.
Landsbygd - Quo vadis
Turbulens kännetäcknar samhället i stort – men speciellt landsbygden står inför stora förändringar och utmaningar. Några citat visar detta, och visar behovet av att ta ställning, vara aktiv och agera. Landsbygdsriksdagen är ett forum för detta.
” Således så flyttas makten från kommunerna till dessa fem vårdområden. Vårdområdena skall göra ett beslut om att social- och hälsovården och beslutet är bindande för de kommuner och samkommuner som får i uppdrag att ordna vården. Mycket makt och inflytande kommer således att finnas i vårdområdena.”
Ulla-Maj Wideroos
” Hur vi än vrider på den här (Vardreformens) utgångspunkt innebär den stark koncentration av vården till större, mycket större, enheter... I praktiken innebär det nog en försvagad demokrati oberoende av att man i propositionen tycker att medborgarna borde konsulteras och lyssnas på i mån av möjlighet... Vi vet inte hur vården skall spridas jämnare över landet genom att koncentrera den till större enheter.”
Krister Ståhlberg
”Det krävs fyra K:n för att en region skall kunna utvecklas – och inget K får bli borta... Det krävs Kommunikationer, Kapital, Kunskap och Kultur!... Mot bakgrunden av det här är det oacceptabelt att vägnätet, efter kanske 100 år av utveckling nu börjar försämras... Den ekonomiska situationen är ju som alla vet mycket utmanande just nu, det finns mycket litet utrymme. Samtidigt har vi just nu den mest urbana regering vi någonsin haft i Finland... Samtidigt centralstyrs mycket av planeringen från Helsingfors... Man har också – i grön iver – missat att människan är en del av naturen...(Trots det) De gröna näringarna år på frammarsch. Jord- och skogsbruk och de nya hissnande möjligheterna att vidareförädla biomassa...
Mats Nylund
”Gamla hierarkiska system håller inte längre måttet... Åtminstone ser vi ett nyvaknat intresse för lokalt mathantverk, kulturturism och kurser som stärker självkänslan, hälsan och motionen... Effektivitet söks i storhetssyndromet, så var lämnar då landsbygden och den lilla människan. Det är hög tid att diskutera framtiden för landsbygden på allvar.”
Ann-Sofi Backgren
” Den rikaste procenten (i Finland) hade 1990 en årsinkomst på ca 40.000 € per år; 2008 var den uppe ca 140.000€.... Många vardagliga tecken tyder också på att det finns fler fattiga. Det verkar som om det inte räcker med att de rika blir rikare, de fattiga blir också fattigare...”
Peter Backa
Motioner
Som vi alla vet, kommer samhället att förändras, t.o.m. radikalt, globaliseringen, social- och hälsovårdsreformen och kommunreformen har länge varit aktuella, men en reform av utbildningen och regionförvaltningen planeras också. Allt detta gör att vi måste formulera våra mål klarare än förut – och det kan vi göra på Landsbygdsriksdagen. Motioner till Landsbygdsriksdagen utreds av Svenskfinlands Byar på förhand, men besluten tas på Landsbygdsriksdagen efter det att de diskuterats i arbetsgrupper.
Delegater
Man är delegat på Landsbygdsriksdagen om en kommun, ett byaråd eller en organisation har utsett en att vara det. Det blir aktuellt att lyfta fram delegaterna endast om det blir omröstning om något av de ställningstaganden Landsbygdsriksdagen kommer att ta.
Byaråd: 1 delegat per byaråd
Kommuner: 1 delegat per kommun
Central- och distriktsorganisationer: 1 delegat per organisation
European Rural Parliament
Den europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), har hållits fyra gånger under perioden 2013-2019. Här nere finns text om ställningstagande från år 2015.
Ställningstagande från den Europeiska landsbygdsriksdagen i Österrike 4-6.11.2015
240 deltagare från 41 länder i Europa skrev ett ställningstagande kring viktiga frågor för landsbygden. Ur innehållet kan plockas bland annat att visionen är att Europas landsbygdsområden i framtiden ska vara levande, inkluderande och hållbara samhällen. Landsbygden kan därmed bidra till ett välmående, fredligt, rättvist och jämställt Europa.
Denna vision ska uppbyggas genom att möjliggöra för unga människor att stanna i eller flytta till landsbygdsområden. Unga ska lockas genom arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter, tillgång till mark och bostäder samt sociala och kulturella aktiviteter.
Landsbygdstjänster och infrasturktur. Butiker, post, primärvård, kollektivtrafik och social infrastruktur är avgörande för landsbygden tillsammans men vattenförsörjning, avloppssystem, elektricitet, engergisförsörjning mm. Avsaknaden eller nedmonteringen av denna infrastruktur kan bidra till en ond cirkel som ytterligare försvagar landsbygden.
Ett samarbete mellan det civila samhället (föreningar, organisationer) och offentliga myndigheter på jämlika grunder är en förutsättning för ett levande samhälle.
Paralleller till den Finladssvenska landsbygdsriksdagen
Den Finlandssvenska landsbygdsriksdagen i Pedersöre behandlade delvis samma frågor bland annat gemenskapstänkande, utbildning, underlättande av byggande på landsbygden och huruvida statliga och kommunala myndigheters planer står i konflikt med landsbygdens intressen.
Hela det Europeiska manifestet finns att läsa på http://europeanruralparliament.com/index.php