”Man vet att folk vill flytta till landet, men man vet inte om det längre finns kvar den typ av landsbygd som motsvarar människors boendepreferenser”, säger Olli Lehtonen som är biträdande professor i geografi vid Östra Finlands universitet.
Det är ett viktigt påpekande, inte minst om man tänker på att den nationella landsbygdspolitiken huvudsakligen utformas av människor som bor i städerna, för landsbygdens egen röst väger lätt som en följd av att den är glest befolkad.
Därför är den modell som forskarna Kenneth Nordberg och Magnus Enlund tagit fram för utveckling av landsbygden värdefull – Rurala stannare: En studie av stannandets dynamik i Österbotten, Finland. Vilken service är nödvändig, vilken är inte lika viktig, och hur borde parterna samspela för bästa möjliga resultat? Eftersom vår tids nomader lämnar spår efter sig i mobilmaster och på dataservrar borde också den typen av data utnyttjas i forskning, en bild av hur många som regelbundet bor på landsbygden, var de är och när de är där kan vara till nytta då landsbygden omdanas för att locka inflyttare.
Landsbygdsområden kring städer är attraktiva visar statistik. I stället för att städerna och de omkringliggande landsbygdskommunerna konkurrerar med varandra om invånare. så borde området planeras som en helhet, utgående från en gemensam strategi.
Digitaliseringen bjuder även på nya metoder för att para ihop bostäder på landsbygden med hugade inflyttare. Yle rapporterade 22.5 om den kostnadsfria nättjänsten Talo maalta (hus på landet) med vars hjälp parterna kan hitta varandra. Talo maalta fungerar på samma sätt som datingapplikationen Tinder, eller om både den hugade inflyttaren och husägaren trycker på gillaknappen, får de en chans att utbyta kontaktuppgifter med varandra.
Men det behöver inte resultera i ett bostadsköp eller ett hyresavtal, utan man kan också få förfoga över en fastighet på landsbygden mot löfte att ta hand om fastighetsunderhållet, trädgårdsskötseln eller fastighetsägarens till åren komna föräldrar som vill bo hemma så länge som möjligt. Den här applikationen fungerar bara på finska, men inget hindrar att man utvecklar ett motsvarande verktyg också för en internationell målgrupp. I Norrbotten i Sverige har de för länge sedan insett att det finns globala trender som kan spela regionen i händerna vad gäller den arbetskraft som den gröna omställningen kommer att behöva.
Här tänker man på självförverkligandet och lusten att hitta ett bättre sätt att leva, förankrad i idén om att mobilitet, att röra på sig, i sig är utvecklande och livsförändrande. Finland har enorm potential för den här typen av livsstilsmigration, men den kräver ett fokus som inte kan uppbådas hos beslutsfattare som bedömer att det är storstäderna som sitter på nyckeln till all ekonomisk tillväxt i världen. Glesbygden sitter på stora möjligheter då vi talar om den gröna omställningen. Det kan bara utnyttjas om de berörda själva tar ett aktivare grepp om utvecklingen.
Uppgifterna är från ledaren, skriven av Kenneth Myntti, i Vasabladet (25.05.2023).