Detta hände under Landsbygdsriksdagen

Texten är ur Aktion Österbottens nyhetsbrev 4/2012 och är skriven av Britt-Marie Norrgård, Leader rådgivare.

”Vi lever i en tid som hyllar nytänk och innovation”

På landsbygdsriksdagen på Korpo efterlystes utveckling
tänkandet i stället för upprepandet gamla fraser

Vartannat år arrangeras Landsbygdsriksdagen någonstans i Svenskfinland. I år var det Åbolands tur och den 6-7 oktober samlades människor intresserade av landsbygdsutveckling, byautveckling, företagande på landsbygden m.fl i Skärgårdscentret på Korpo. Programmet körde igång med rubriken den innovativa byn med professor Alf Rehn som inspiratör.

Professor Alf Rehn började med att fråga alla närvarande på landsbygdsriksdagen om detta är en arena för att utveckla tänkandet eller en bekvämlighetszon där man träffas och dricker kaffe och har det mysigt. Det blir så lätt så att personer med liknande tanksätt samlas och upprepar gamla sanningar istället för att verkligen pusha för något nytt, söka nya grepp och linjer. Det är inte de nya sakerna som lyfts fram utan saker vi redan kan, säkra kort. Vi lever i en tid som hyllar nytänk och innovation, men vi upprepar gamla fraser, var professor Rehns inledning.

- Vi sitter och väntar på nya Nokia eller nya Kekkonen, provocerade han. Vem stöder projekt som är verkligt annorlunda? En snygg statistik är viktigare för de myndigheter som är satta att stöda innovationer. Och då någon kommer med något verkligt nytt, blir bemötandet ett njuggt: ”Nja, det verkar väldigt osäkert, vi kan nog inte omfatta det här. Se ”En snygg statistik är viktigare för de myndigheter som är satta att stöda innovationer.” lite på vad vi gjort förut och ta modell av det. ”

”En snygg statistik är viktigare
för de myndigheter som är satta
att stöda innovationer.”

Professor Rehn presenterar inte bara teorier utan ger också exempel från verkliga livet och då han gav exempel på vad våra seniorer kommer att behöva i framtiden,t.ex. appar i mobilen kan vara till hjälp. Men ingen är intresserad trots att de som kundgrupp kommer att vara en enorm business, en ekonomiskt stark grupp som väntar på att bli sedda och behandlade med respekt. Se bara på tonåringarna idag. Denna kundgrupp skapades på 50-talet och är en miljonbusiness idag.

Eftermiddagen gick i workshoparnas tecken med olika teman. Kvällsprogrammet med god mat, ölprovning och musik bjuder på det verkliga tillfället att bygga på sitt nätverk. Då kreativa människor från Östra Nyland, Västra Nyland, Åland, Åboland och Österbotten samlas föds många nya idéer och släktband nystas upp.

Efter söndagens inledande paneldebatt kring kommunsammanslagning och landsbygdsutveckling var det parlamentariker Maria Wetterstrands tur att ta till orda på temat Lokala lösningar – för framtiden:

- Vi måste alla inse att vi skulle behöva 1,5 jordklot om vi i västvärlden fortsätter att konsumera som idag. Och resten av världen ska väl också ha rätt att konsumera som vi? Då behövs det fler jordklot, men var tar vi dem? Debattör Maria Wetterstrand öppnade sin föreläsning provokativt med framtidsfrågan.

Vi vet alla att vi inte har fler jordklot att ta till. Vi vet alla att vi borde tänka på vår miljö, på framtiden, på ... men vi skjuter så lätt ifrån oss. Så stora saker kan väl ändå i bero på mig utan kommunfullmäktige, riksdagen, EU eller FN får ta ansvaret... Men det är inte riksdagens eller någon annans uppgift att ta ansvar eller komma med lösningar. Riksdagen ska bestämma om lagar som gynnar alternativa lösningar för konsumenterna/ invånarna. De är de nya attityderna som ska åstadkomma förändringarna, kanske genom folkrörelser.

-Människor mår faktiskt bättre om de gör någonting, försöker påverka sin situation och framtid själva Maria Wetterstrand efterlyser mera figuren Tigers attityd i sagorna om Nalle Puh.

-Alla känner vi igen åsnan Ior som alltid ser allt nytt som ett problem och tycker att vi inte behöver göra något för att himlen ändå snart faller ner, men vi skulle egentligen behöva många, många fler Tiger som skuttar fram och optimistiskt alltid utropar ”men det här är just sånt som tigrar är bäst på”! Och sådana ”tigrar” finns också idag, men myndigheterna sätter ofta stopp för initiativ genom alltför hårda regelverk som skjuter många goda projekt i sank. Ta som exempel egenproducerad vindkraften som enligt skatteverket är ”en otillbörlig förmån” och bör beskattas med extra skatt. Men idag syns en tydlig trend i samhället, en motkraft mot denna myndighetsstyrning.

– ”Vi kan själva-rörelser” som blir allt vanligare i små ensaksrörelser, närdemokratiska föreningar och inte minst i sociala medier. Pendeln svänger, inte en dag för tidigt!

Landsbygdsriksdagens plenum avslutade hela riksdagen. Intresserade kan gå in och läsa mer om beslut och ställningstaganden på www.landsbygdsriksdagen.fi.

Om två år ses vi i Österbotten!

Mathias Högbacka och Jesper Wikström fick Landsbygdsriksdagsskylten av byaombud Pia Prost när riksdagen avslutades. Om två år arrangeras Landsbygdsriksdagen i Österbotten.
Foto: Dan Lolax