Pressmeddelanden

Pressmeddelande inför Landsbygdsriksdagen

Pressmeddelande 12.9.2008
Svensk Byaservice

– Det här verkar bli den största landsbygdsriksdagen hittills, säger Kenneth Sundman som håller i trådarna för den finlandssvenska landsbygdsriksdagen. Kenneth jobbar på Svensk Byaservice på Svenska studiecentralen i Vasa.
– Vi är nästan överbokade, vilket är jobbigt och trevligt på samma gång, skrattar Kenneth.

Landsbygdsriksdagen firar samtidigt 10-års jubileum och jubileet till ära hålls landsbygdsriksdagen för första gången på Åland med Ålands bildningsförbund rf som lokal arrangör.

Landsbygdsriksdagen började som en österbottnisk affär på Norrvalla i Vörå år 1990. Sen dess har den funnit sina former och blivit en allfinlandssvensk samling som hålls vartannat år.

– Varför är intresset så stort i år?
– Jag tror att det är litet intressant att åka till Åland, säger Kenneth. Vi kommer bl.a. att besöka den populära Skördefesten. Men så har vi också ganska intressant program. Vi har framtiden som tema med professorerna Janken Myrdal från Uppsala och Erland Eklund från Åbo akademi, samt Henrik Ingo som talar om framtidens mat och energiproduktion. Dessutom har vi många andra höjdare som Eero Uusitalo från landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Allan Blom från Österbottens förbund, landstingsledamot Roger Jansson och Jan-Erik Mattson från landskapsregeringen på Åland för att nämna några.

Pressmeddelande Landsbygdsriksdagens öppnande

- Landsbygdens överlevnad är både en mat- och klimatfråga, konstaterar Björn Wallén, rektor för Svenska studiecentralen och ordförande för Svensk Byaservice. Förutom mat- och miljöaspekter bör vi också lyfta fram civilsamhällets olika aktörer, som kommer att spela en allt större roll både för närdemokratin och närservicen, konstaterar han vidare när han öppnade den 10. finlandssvenska landsbygdsriksdagen i Mariehamn på lördagen.

Landsbygdsriksdagen öppnades till tonerna av Spelevinkarna och Mikael Eriksson verksamhetsledare på Ålands bildningsförbund hälsade de ca 100 deltagarna välkomna till Åland.

Björn Wallén öppnar Landsbygdsriksdagen med Mikael Eriksson i förgrunden.
Foto: Peter Backa

Eero Uusitalos pressmeddelande

Pressmeddelande
Publicering 20.9. kl. 12.00

- Medborgaraktiviteten måste stärkas. Den samhälleliga förändring som landsbygden genomgår ökar trycket på medborgaraktiviteten. När företagen inte har en tillräcklig marknad och den offentliga sektorn minskar sin verksamhet, så återstår den flexibla möjlighet som medborgaraktiviteten erbjuder. Det finns verkligen inte orsak att begränsa den genom hårda konkurrensregler eller skattebeslut. Detta säger Eero Uusitalo på den finlandssvenska landsbygdsriksdagen som hålls 20-21.9 i Mariehamn. Professor Eero Uusitalo är generalsekreterare i den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och ordförande för Byarverksamhet i Finland. Han kan också betraktas som både arkitekt och byggarbetare för den internationellt uppmärksammade finländska landsbygdspolitiken.

- Grunda byaföreningar och -andelslag. De närmaste årens utmaningar medför att de platsbundna, regionalt förankrade föreningarnas verksamhet ökar. Förhållandet mellan kommunen och byn bör organiseras målmedvetet. Traditionellt har förhållandet mellan kommunen och byn varit sympatiskt betydelselöst d.v.s. byn har presenterat sin verksamhet och kommunen har kommit emot med några hundra euro. Så kan man inte längre fortsätta. Man måste skapa ett avtals- och förhandlingsförfarande mellan de lokala utvecklarna och kommunen, säger Uusitalo vidare.

- LEADER är en verksamhetsform som passar i Finland, därför bör den förstärkas, medvetet och rejält. LEADER-metoden har visat sin funktionsduglighet i den finländska verksamhetskulturen och förvaltningen. LEADER-verksamheten startade med ganska små projekt. Nu när man har erfarenhet kan man väsentligt förstora projekten.

Uusitalo ser många nya möjligheter för landsbygden. Landsbygden är en eftertraktad boendemiljö och näringsstrukturen blir allt mångsidigare, samtidigt som distansarbetet ökar. Energikällorna i framtiden kommer att bli allt mer lokala, liksom serviceproduktionen. Men han lyfter också fram hotbilder, bl.a. leder klimatpolitiken och den globala konkurrensen till ökad koncentration. Dessutom är en överdriven byråkrati ett gissel för landsbygdsutvecklingen. Landsbygdsutveckling är alltid svårt eftersom den är horisontell medan strukturen inom förvaltningen i allmänhet är sektoriell, landsbygden representerar minoriteten av befolkningen medan majoriteten ser på världen ur ett stadsperspektiv säger Uusitalo.

Uusitalo uppmanar också lokala föreningar att gå samman eller skapa ett intimt samarbete för att möta framtidens utmaningar.

Allan Bloms pressmeddelande

Pressmeddelande – fritt för publicering 20.9. kl. 12.
Festtal hållet av Allan Blom, ordförande för Österbottens förbunds styrelse

SLÅ VAKT OM LANDSBYGDEN – BYARNA!

- Skapa lokalsamfund en hybrid mellan det lokala föreningslivet och kommunen sade Allan Blom, ordförande för Österbottens förbunds styrelse på landsbygdsriksdagen den 20.9. i Mariehamn i sitt festtal.
När kommunerna blir större behövs mera lokalt ansvarstagande ute i byarna. Genom att förena föreningslivets idérikedom och spontanitet med det offentligas mångsidiga kompetens och pålitliga finansiering så kan man skapa en hybrid som förenar det bästa i de båda sektorerna.
I praktiken skulle det kunna gå så till att föreningarna i byn samverkar till ett gemensamt lokalsamfund som får offentligt stöd för att kunna ha en liten men stabil förvaltning. Detta lokalsamfund skulle också göra upp byaplanen.
Allan Blom hoppades också att nästa landsbygdsriksdag, vid sidan av den storsamling det är i dag, skulle vara en samling för utsedda delegater från resp. by som bildat lokalsamfund i denhär meningen.

- Byaplanerna borde få rättsverkan. Om byn demokratiskt har bestämt sig för hur man vill utvecklas så bör det respekteras av myndigheterna.
- Låt t.ex. kommunen besvära sig mot byaplanen om de inte tycker om den sade Blom. Varför skulle inte besvärsrätten kunna svängas också den vägen?

- Om folk i ett område vill ha en samhällsservice som de inte får och anser att det är värt att själva betala för den – låt dom rösta om det! I t.ex. USA finns det många stater som låter innevånarna föreslå nya skattedistrikt för speciella ändamål. Sedan ordnar man en bindande folkomröstning, ja eller nej till att ta upp en extra skatt för t.ex. en egen hälsovårdstation. Detta stimulerar den lokala demokratin synnerligen effektivt sade Blom.