Byarådsverksamheten utgår från byns invånare, som på egna vilkor utvecklar byn, stärker dess sammanhållning och trivsel. Det finns egentligen inga regler för hur ett byaråd skall arbeta utan det är människorna och människornas insatser som skapar verksamheten och som formar sin egen arbetsmodell utgående från byns behov eller de problem som finns i byn.
Många byaråd har fått sin början då människorna i byn upplevt ett speciellt hot, t.ex. skolindragning eller försämrad service. Men byaråd har också bildats då man konstaterat att det finns uppgifter som inte egentligen hör till någons bord, t.ex. önskan om medicinskåp eller lättrafikleder. Således kan man inte kopiera byarådsverksamhet från en by till en annan men man kan inspirera varandra till liknande verksamhetsformer.
Byaråden har oftast en föreningsliknande struktur, en del är registrerade föreningar medan andra jobbar med lösare former men med någon form av organisering. Meningen är att byarådsverksamheten inte skall bli byråkratiskt tungrodd utan om möjligt skall byaråden fungera flexibelt där ideérna, impulserna, den egna handlingskraften och initiativförmågan står framom protokollskrivning.
Byaråden är ett forum som försöker samla alla bybor oberoende av yrke, parti, kön, eller ålder kring gemensamma frågor gällande byns utveckling och framtid. Det finns ca 220 byaråd i Svenskfinland. Byaråd är mer en anda, ett arbetsätt, än en organsitionssturktur.
Byarådens kontaktuppgifter och verksamhet fås från de regionala byaföreningarna.